Tiden för konstateranden är förbi.
Det är dags för handling

En kolkredit motsvarar 1 ton CO₂, som på ett eller annat sätt har tagits från atmosfären och "gömts" undan. Detta sker naturligt via fotosyntes men kan också göras mekaniskt med "dammsugare" som suger upp och filtrerar ut CO₂.

En kolkredit kan endast skapas när en handling utförs som på ett eller annat sätt ökar inlagring av CO₂ eller stoppar utsläpp av CO₂. Det kan ske genom återställning av olika typer av ekosystem, förändrat bruk av ett ekosystem eller andra typer av handlingar. Syftet med kolkrediter är att ge möjlighet till privatpersoner och företag att bidra till reducerade utsläpp utanför dess egna sfär.

En skog är inte bara träd. Den innefattar fem olika kolpooler, där träden utgör en. Att enbart titta på trädens biomassa blir därför missvisande vid arbete med kolkrediter. Det är en av anledningarna till att vi tar ett helhetsgrepp och har utvecklat vår modell och mätmetodik för att mäta och följa kolnivåerna i hela ekosystemet. I boreala skogar, som dominerar i Sverige, återfinns majoriteten av kolet i marken.

Med den vetskapen blir det lätt att förstå hur dikning och annat arbete där förnan i en skog förstörs, har en negativ effekt på kollagret i ekosystemet. Vi strävar efter att på ett förståeligt sätt ge markägare möjlighet att värna och utnyttja naturens funktioner för att öka inlagring av kol i hela ekosystemet där resiliens mot extremväder, sjukdomar eller skadedjur är direkt korrelerat till ekosystemets balans eller avsaknad av balans.

CO₂-ekvivalenter (CO₂e) är ett mått som används för att jämföra utsläpp från olika växthusgaser baserat på deras globala uppvärmningspotential (GWP). Olika växthusgaser som metan (CH₄), dikväveoxid (N₂O) och fluorerade gaser har olika stark klimatpåverkan. Till exempel har metan (CH₄) cirka 28 gånger starkare växthuseffekt än CO₂ över en 100-årsperiod. Genom att omvandla alla utsläpp till CO₂-ekvivalenter kan vi få en samlad bild av den totala klimatpåverkan.

Precis som vid monokulturer försämras eller avbryts det naturliga kretsloppet av näringsämnen. Mikrolivet med svampar, bakterier och övriga marklevande växter som tidigare lagrade kol och hjälpte trädens tillväxt dör ut alternativt reduceras kraftigt. Markens vattenhållande förmåga minskar och marken dräneras på näring, erosionsrisken ökar och närliggande vattendrag riskerar övergödning.

När skogstäcket försvinner ökar marktemperaturen och markens exponering för sol och vind i den markberedda marken, vilket accelererar nedbrytningen av organiskt material och kalhygget blir en kolkälla. Den mångfald som tidigare hjälpte skogens tillväxt ersätts i regel av konstgödsel. Även den genetiska mångfald som tidigare skapats genom tiderna har till största del försvunnit vilket bidrar till att framtida växter, träd och organiskt liv inte är lika resilienta mot väderförändringar, sjukdomar och insektsangrepp.

Plockhuggning (även kallad blädning) är en skogsskötselmetod där enstaka träd eller små grupper av träd avverkas selektivt istället för att kalhugga hela området. Detta skapar en flerskiktad skog med träd i olika åldrar och storlekar, vilket liknar naturlig skog mer än monokultur. Plockhuggning bibehåller skogens skyddande täcke, vilket minskar temperatursvängningar i marken och bevarar markens kolförråd bättre. Metoden främjar också biologisk mångfald och skapar mer resilienta skogsekosystem, men kräver mer kunskap och omsorg i förvaltningen.

På Nordic EcoMetrics kombinerar vi avancerad teknologi med fältmätningar. Vi använder över 800 platsspecifika datapunkter per område, inklusive satellitdata, LiDAR, hydrologiska mätningar, markprovtagning och vegetationsanalys. Vår AI-baserade modell integrerar dessa data för att beräkna kolförråd i biomassa, mark och vatten. Vi gör årliga verifieringar i fält för att säkerställa noggrannhet. Till skillnad från schablonmetoder som använder generiska värden ger vår metod exakta, platsspecifika estimat som är spårbara och verifierbara.

Hur länge kolet lagras i marken finns det lika många svar på som det finns marktyper och olika sorters biotoper. Generellt gäller att ju mindre påverkad en biotop är desto mer kol binds i marken. Varje markyta är unik i sin sammansättning med sitt eget specifika ekosystem – hur påverkad den är, hur mycket kol som finns initialt osv. Om man har bra verktyg för att analysera och därefter ger rätt förutsättningar i sin skötselplan kan alla biotoper förbättras i olika grad.

Kol är en gemensam nämnare för allt liv på jorden, kol finns i allt. Inlagring av kol sker naturligt i havet där plankton med hjälp av fotosyntes lagrar kol i sin biomassa innan de dör och faller till havets botten för att där bli kvar. En torvmark lagrar kol med hjälp av vitmossa som växer, dör och ny mossa tar dess plats. Den döda biomassan hamnar då under vatten och nedbrytningen avstannar, efter flera år har du där ett extremt kolrikt material som t.ex. brutits för att eldas med.

Naturen lagrar kol, att nyttja och främja dessa naturliga processer kan öka inlagringen, att motarbeta dessa naturliga processer minskar kolinlagringen.

Vi anpassar metodiken för att återställa ekosystem utifrån varje individuellt fall. Det kan vara återvätning av en torvtäkt med hjälp av ett större eller flera mindre dämmen. Det kan vara skogsbetande djur, intensivt roterande betande djur på åkermark, pluggning av diken, återmeandring av rätade diken eller återskapande av mikroliv som svamp och bakterier med hjälp av Dr Johnsson-Su kompost, plockhuggning, lucköppning eller genomgående keyline design.

Skogs- eller jordbruk inriktat på endast en växtart, exempelvis gran eller raps.

En monokultur är mindre effektiv när det gäller att ta upp näringsämnen och solenergi och därigenom producera biomassa än odlingssystem med hög biologisk mångfald. I en monokultur har odlingsytans naturliga kretslopp av näringsämnen avbrutits. Detta leder bland annat till minskad motståndskraft mot väderförändringar, svamp och skadedjursangrepp och oftast försämrad hydrologi samt ökat behov av konstgödsel och kemikalier.

Markens vattenhållande förmåga minskar och marken dräneras på näring, erosionsrisken ökar och närliggande vattendrag riskerar övergödning. Allt organiskt liv är beroende av vatten, utan vatten inget liv. Genom att dika störs landskapets hydrologi, grundvattnet sänks och det naturliga kretsloppet av näring blir rubbat i sin cykel.

Sammansättningen av svampar, bakterier, växter och gröda får helt andra förutsättningar, övervägande negativt. Tidigare sjöar och våtmarkers syrefattiga organiska material som nu exponeras bryts ner av mikroorganismer som frigör mängder av CO₂, metan och lustgas.

Innan diket skapades fanns i regel ett naturligt syresatt meandrande vattendrag med längre uppehållstid, tid för biologisk ämnesomsättning och förutsättning för biologisk mångfald i och runt vattendraget. Sammanlagda längden av diken i Sverige räcker ca 25 varv runt jorden – de växthusgaser som frigörs på grund av diken och sänkta sjöar motsvarar hela bilflottans utsläpp, ca 20 procent av Sveriges totala CO₂-utsläpp.

Biologisk mångfald (biodiversitet) är variationen av alla levande organismer i ett ekosystem, inklusive olika arter av växter, djur, svampar och mikroorganismer, samt deras genetiska variation och de ekosystem de bildar. En hög biologisk mångfald gör ekosystem mer motståndskraftiga mot förändringar och störningar, förbättrar ekosystemtjänster som pollinering och vattenrening, och ökar ekosystemets förmåga att lagra kol. När vi återställer ekosystem på NEM fokuserar vi inte bara på kollagring utan också på att återskapa balanserade, mångfaldiga ekosystem.

En ekosystemsplan från Nordic EcoMetrics (NEM) är en långsiktig och platsanpassad handlingsplan för din fastighet som visar hur du kan utveckla markens fulla värde, ekologiskt, klimatmässigt och ekonomiskt. Till skillnad från traditionella skogs- eller markbruksplaner utgår ekosystemsplanen från hela landskapets funktion och potential.

Planen bygger på en djupgående analys av markens nuvarande tillstånd och identifierar åtgärder inom exempelvis skogsbruk, vattenhantering, restaurering, biologisk mångfald och kollagring. Vi visar konkreta alternativ till konventionell avverkning, såsom plockhyggen, naturbaserade lösningar och möjligheter att generera intäkter via kolkrediter och andra ekosystemtjänster.

Målet är att skapa ett robust ekosystem som står emot klimatförändringar, minskar risker från extremväder och samtidigt bidrar till långsiktig värdeökning för markägaren. Varje ekosystemsplan är unik och utformas efter just din fastighets förutsättningar, mål och framtidsambitioner.

En orörd natur i balans binder mer kol än den förbrukar och är därmed en kolsänka som bygger på sitt kollager år efter år. I Sverige är bara ca 0,5 procent av landets ca 28 miljoner hektar skog opåverkad. Men även starkt påverkade skogar kan förbättras till det som kallas för naturlig skog.

Naturlig skog med blandade trädslag och åldrar erbjuder många fördelar jämfört med monokultur: högre total kollagring (särskilt i marken), bättre motståndskraft mot stormar, skadeinsekter och sjukdomar, rikare biologisk mångfald, bättre vattenreglering och mindre erosion. Ekonomiskt kan naturlig skog ge stabil långsiktig avkastning genom selektivt uttag och högt virkesvärde från äldre träd. Den fungerar också som försäkring mot klimatrisker och bidrar till ekosystemtjänster som rening av vatten och luft. För markägare innebär naturlig skog ofta lägre arbetsinsats och stabilare intäkter över tid.